Det var kallt. Men ändå varmt. Det fanns en glädje i det hela, en spontanitet som man sällan upplever. Kallast ändå var nog att gå upp, att försöka få av sig vattnet som tycktes kyla ner ens hela väsen. Fast ändå fanns där en värme.
Det ska göras igen. Helst innan hösten kommer. Natten är bäst, eftersom det då är lagom många vid badplatsen. Endast de som är inbjudna, under världens vackraste tak.
